|
|
Texter om
Hur många högskoleplatser behövs det - och på vilka utbildningar?
Antalet nybörjarplatser i högskolan med inriktning mot me-dicin och vård måste ökas kraftigt (Lars Brandell 2006-03-28)
Rapporten handlar om den framtida dimensioneringen av sammanlagt nio utbildningar med inriktning mot vård och medicin. Just nu är det balans mellan examinationen och branschens nyrekryteringsbehov. Men redan om några år kommer rekryteringsbehovet att kraftigt överstiga den väntade examinationen om vi inte ökar platserna på utbildningarna. Därför behövs fler nybörjarplatser på i stort sett alla vårdinriktade högskoleutbildningar. Utbyggnaden bör ske snabbt, (helst innevarande år) och måste vara kraftig. För flera utbildningar bör man öka nybörjarplatserna med 50 procent eller mer. Utgångspunkten för rapporten är data hämtade från Högskoleverkets rapport 2006:6 om högskoleutbildningarnas dimensionering.
Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? (Lars Brandell 2006-03-26)
En kommentar till diskussionen om gymnasielärarutbildningen behöver byggas ut eller ej. Utifrån en demografisk analys blir resultatet att antalet nybörjarplatser på gymnasielärarutbildningarna bör minskas helst redan från hösten 2006.
Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder. En kvantitativ jämförelse (Lars Brandell 2005-12-18)
I anslutning till de senaste månadernas debatt om det lämpliga i att nu öka antalet platser i högskolan får man ibland ett intryck att debattörerna (på båda sidor) utgår från att Sverige redan nu ligger i täten när det gäller antalet platser vid universitet och högskolor. Så är det inte riktigt. I denna rapport ges fyra diagram (baserade på OECD-data) som jämför antalet unga studenter i Sverige med situationen både i övriga nordiska länder och i ett urval OECD-länder med liknande förutsättningar som Sverige.
Om 50 – procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18)
Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha börjat högskolestudier vid 25 års ålder. Trots att det var ganska länge sedan som man första gången formulerade målet är det fortfarande en bit kvar innan det nås. Rapporten innehåller både en analys av den hittillsvarande utvecklingen och en diskussion av möjligheterna inför framtiden.. Ett viktigt resultat är att den nu beslutade utbyggnaden på 17 000 platser inte räcker långt för att mera permanent nå 50-procentmålet.
Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19)
Under de närmaste fem – tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de demografiska ramarna. Antalet personer med högskoleutbildning som går i pension kommer att öka kraftigt. Samtidigt kommer antalet ungdomar i högskoleåldern också att öka kraftigt.
Allt detta ändrar förutsättningarna för högskoleplaneringen. I denna rapport redovisas tre diagram som på olika sätt åskådliggör den nya demografiska situation som vi står inför. Utgångspunkten är den senaste tidens debatt om högskolebudgeten för år 2006.
En förvirrad debatt om fel problem. En kommentar till sommarens debatt om högskoleplatserna (Lars Brandell 2005-08-30)
Debatten om man ska satsa på fler högskoleplatser eller om man ska öka ersättningen per plats har varit förvirrande. Beslutet om 3500 nya högskoleplatser kan mycket väl få som resultat att ersättningen per plats ökar. Det allvarliga är att debatten tar bort uppmärksamheten från andra och viktigare problem och utmaningar som det svenska högskolesystemet står inför.
Högskolans ungdomsutbildning Dagens omfattning och framtidens utmaningar (Lars Brandell 2005 -05-29)
Denna rapport behandlar de yngre studenterna (upp till 30 år) i grundutbildningen i ett kvantitativt perspektiv. Huvudresultatet är att man inte kan slå sig till ro med resultaten av de senaste femton årens expansion av den högre utbildningen i Sverige. Det behövs förstärkningar och förändringar av grundutbildningen vid universitet och högskolor. Denna utveckling bör börja redan nu.
Dimensionering av högskoleutbildning – problem och möjligheter. (Lars Brandell: 2004-11-10)
Genom åren har man gjort flera försök att anpassa antalet platser på olika högskoleutbildningar efter "arbetsmarknadens behov". Resultaten har dock inte varit speciellt lyckade. Rapporten, som baseras på ett seminarium i september 2004 på Högskoleverket, inleds med en historik över hur man under olika perioder sett på dimensioneringsbesluten. Rapporten innehåller vidare en diskussion av de krav som måste ställas på arbetsmarknadsanalyser för att de skall kunna användas som underlag för dimensioneringsbeslut. Det visar sig att det ofta är svårt att ta fram säkra data som är tillräckligt långsiktiga. Slutligen innehåller rapporten en lista över data som kan användas som underlag beslut om dimensionering av dagens högskoleutbildningar.
Hur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna? (Lars Brandell 2003-02-14)
För vissa utbildningar är det speciellt viktigt att det finns tillräcligt många utbildningsplatser. Det är de utbildningar som leder fram till yrken med legitimationskrav. Inom flera yrkesområden kommer pensionstalen i framtiden att vara mycket högre än idag. Detta gäller bland annat för läkarkåren. Dagens läkarutbildning är därför för liten om vi i framtiden vill kunna bevara kvaliteten på dagens vård. Se också en tidningsartikel från våren 2003 (öppna).
Att dimensionera lärarutbildningen efter behovet av lärare – ett svårare problem än man skulle kunna tro. (Lars Brandell, PM 1998-11-05 Högskoleverket).
Även i de fall det finns underlag för att anpassa utbildningens dimensionering efter den framtida arbetsmarknaden kan man få problem. Variationerna från år till år kan vara så stora att högskolorna inte rimligen med bibehållen kvalitet kan följa med i sin dimensionering. Detta illustreras av ett exempel hämtad från lärarutbildningen.
|
|