Texter om
Svensk forskning och utbildning i ett internationellt perspektiv
Skolverkets redovisning av resultatet av PISA-undersökningen och den efterföljande debatten ger ibland intrycket av att gälla en tävling eller landskamp. Det handlar mycket om Sveriges placering i konkurrensen med övriga länder, och om vår position blivit bättre eller sämre i förhållande till tidigare PISA-undersökningar.
Men PISA kan också användas som ett led i en benchmarking-process. Då är det viktiga vad man kan lära genom jämförelser med andra länder med goda resultat (och förutsättningar som liknar våra). Detta är utgångspunkten för detta inlägg. Där ges en alternativ beskrivning av PISA-resultaten för naturvetenskap och matematik- Detta leder fram till slutsatser om hur man kan gå vidare för att få ett bättre underlag för vad som bör göras för att förbättra den svenska skolan och dess system.
I anslutning till de senaste månadernas debatt om det lämpliga i att nu öka antalet platser i högskolan får man ibland ett intryck att debattörerna (på båda sidor) utgår från att Sverige redan nu ligger i täten när det gäller antalet platser vid universitet och högskolor. Så är det inte riktigt. I denna rapport ges fyra diagram (baserade på OECD-data) som jämför antalet unga studenter i Sverige med situationen både i övriga nordiska länder och i ett urval OECD-länder med liknande förutsättningar som Sverige.
Bolognaprocessen och dess effekter för svenska universitet och högskolor(Lillemor Kim 2005-05-10)
En översikt av läget nationellt och internationellt inför utbildningsministrarnas möte i Bergen 20-21 maj och inför den kommande svenska högskolepropositionen.
Hur bra är svenska ungdomar i matematik? (Lars Brandell 2005-02-19)
En analys och diskussion om grundskoleelevernas kunskaper i matematik jämfört med andra länder baserad på rapporten PISA 2003. Huvudbudskapet i rapporten är att även om Sveriges resultat ligger över genomsnittet för samtliga 30 OECD-länder, så blir resultatet betydligt sämre om man jämför med länder som vi normalt vill jämföra oss med. I rapporten diskuteras också orsakerna till att Sveriges resultat år väsentligt sämre än Finlands.
Lika-Olika En jämförande studie av högre utbildning och forskning i de nordiska länderna. (Lillemor Kim Högskoleverket december 2002)
Hur går utvecklingen på högskoleområdet i de nordiska länderna? Blir vi mer lika eller olika varandra? I vilka avseenden skiljer vi oss åt och vad har det för konsekvenser. Vad kan vi i Sverige lära av grannländerna? Det är frågor som denna rapport försöker besvara genom att granska utvecklingen i Sverige i jämförelse med i Danmark, Finland och Norge.
Rubriker: Reformläget i de nordiska länderna. Expansion i ordnade former. Diversifieringen i de nordiska högskolesystemen. Forskningens finansiering och karriärvägar. Utvärdering och kvalitetsgranskning. Lika olika i Norden - en avrundning