|
(www.lilahe.com)
Texter om
Matematikundervisning i skola och högskola
Förkunskaperna i matematik för nybörjarna på civilingenjörslinjerna vid KTH (Lars Brandell) Rapporter från År 2012, År 2011, År 2010 År 2009 År 2008 År 2007 År 2006, År 2005, År 2004
Sedan år 1997 ges vid KTH ett förkunskapsprov i matematik förde flesta nybörjarna på civilingenjörsprogrammen. Testet är detsamma från år till år . Sedan år 1998 analyseras provet (på uppdrag av Matematiska Institutionen KTH) med avseende på nybörjarnas kunskaper inom olika matematikområden. Resultaten matchas också mot studenternas gymnasiebetyg och andra bakgrundsvariabler.
Samma prov har givits årligen sedan år 1997. Därför innehåller rapporten också en redogörelse hur förkunskaperna har utvecklats sedan dess. Ett generellt resultat från år till år att teknologernas förkunskaperna i matematik är sämre nu än de var för tio år sedan. Den kraftigaste försämringen inträffade åren kring millennieskiftet.
Ett annat resultat är att testresultaten är sämre nu än tidigare även om man håller gymnasiebetyget i matematik konstant vi analysen. Det tyder på att vi haft en betygsinflation över åren.
Ytterligare ett resultat är att nybörjare som läst gymnasiekursen Matematik E har bättre resultat på förkunskapstestet än nybörjare som inte gjort det.
Skolverkets redovisning av resultatet av PISA-undersökningen och den efterföljande debatten ger ibland intrycket av att gälla en tävling eller landskamp. Det handlar mycket om Sveriges placering i konkurrensen med övriga länder, och om vår position blivit bättre eller sämre i förhållande till tidigare PISA-undersökningar.
Men PISA kan också användas som ett led i en benchmarking-process. Då är det viktiga vad man kan lära genom jämförelser med andra länder med goda resultat (och förutsättningar som liknar våra). Detta är utgångspunkten för detta inlägg. Där ges en alternativ beskrivning av PISA-resultaten för naturvetenskap och matematik- Detta leder fram till slutsatser om hur man kan gå vidare för att få ett bättre underlag för vad som bör göras för att förbättra den svenska skolan och dess system.
Hur bra är svenska ungdomar i matematik?(Lars Brandell, 2005-02-19)
I slutet av år 2004 publicerades inte mindre än tre olika rapporter som berör kunskapsnivån i den svenska grundskolan. Resultaten var i flera avseenden oroväckande. Två av rapporterna visade att grundskoleelevernas kunskaper i matematik är väsentligt sämre än för tio år sedan. I den tredje rapporten (PISA 2003) jämförde man nivån på matematikkunskaperna i de olika länderna inom OECD1. Den tolkades av många som att Sverige trots allt ligger ganska bra till i ett internationellt perspektiv, även om man i vårt östra grannland, Finland, är ännu bättre.
Den här rapporten bygger framförallt på PISA 2003. Den visar att svenska ungdomars kunskaper i matematik ligger under genomsnittet för jämförbara länder. Inte heller är vi speciellt bra på att ta hand om de svagare eleverna, något som ofta hävdas i debatten.
I rapporten diskuteras också orsakerna till att vi i Sverige inte når de resultat i matematikundervisningen som vi skulle önska. Förklaringen kan inte bara sökas i de besparingar i skolan som gjordes under 1990-talet. Det finns tecken på att kunskaper (i matematik och andra ämnen) uppfattas som mindre viktiga i det framtida samhället. Det förekommer också att man utan grund ser en konflikt mellan skolans kunskapsmål och andra mål (social fostran, värdegrund etc.). Ladda ner hela rapporten.(pdf)
En undersökning gjord på uppdrag av matematikdelegationen. En rapport om den kvantitativa utvecklingen av matematik-utbildningen i gymnasieskolan och i högskolan under de senaste tio åren. Ladda hem slutsatser och kommentarereller hela rapporten.
Räcker kunskaperna i matematik? En rapport av Högskoleverkets bedömningsgrupp för studenternas förkunskaper i matematik. (Högskoleverket 1999).
Högskoleverket fick i mars 1998 ett uppdrag att utreda och analysera de krav som ställs inför högskolestudier i matematik. Arbetet gjordes av en bedömningsgrupp bestående av lärare från gymnasieskolan och högskola. ordförande var professor Torbjörn Hedberg. Som gruppens sekreterare tjänstgjorde Lars Brandell.
Bedömningsgruppen konstaterade att behovet av kunskaper i matematik kan väntas öka i framtiden. Det gäller alla medborgare och inte enbart de som skall ägna sig åt studier i naturvetenskap och teknik. I rapporten föreslogs en rad åtgärder som tillsammans skulle kunna förbättra resultatet av matematikundervisningen. Det var åtgärder som krävde engagemang från många berörda nivåer. Det gällde matematiklärare i skola och högskola; det gällde elever och studenter, men också skolledningar och skolhuvudmän, högskoleinstitutioner och högskoleledningar. Det gällde inte minst de centrala myndigheterna liksom regering och riksdag. Möjligheten till framgång för ett förändringsprogram berodde bl.a. på om dessa aktörer kunde fås att dra åt samma håll. Ladda ner hela rapporten.(pdf)
|