|
(www.lilahe.com)
De senaste texterna
Hur alarmerande är de minskande ålderskullarna? (Lars Brandell jan 2012)
Antalet 20 åringar kommer att minska kraftigt de kommande åren. Detta har av vissa tolkats så att antalet studenter i den svenska högskolan kan komma att minska med upp till 25 procent de kommande sex åren. I denna analys visas att det inte stämmer. Det visar sig att de närmaste fem åren kommer istället studenttrycket på högskolan att öka (allt annat lika).
Matematikkunskaperna 2011 hos nybörjarna på civilingenjörspro-grammen och andra program vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest (Lars Brandell, nov 2011)
Sedan år 1997 ges vid KTH ett matematikprov för nybörjarna på civilingenjörsprogrammen. Det är samma prov år från år. Det genomsnittliga resultatet för årets nybörjare ligger på samma nivå som förra året (men är betydligt sämre än de första åren som provet gavs (1997 – 1999)). Däremot är det för vissa program ganska stora skillnader jämfört med år 2010. Två program som i årets antagning bestämde att upp till en tredjedel av nybörjarplatserna skulle fördelas med hänsyn till resultatet på ett speciellt matematik- och fysikprov, (som ursprungligen infördes för vissa program på Chalmers) redovisar en förbättring. Andra program med höga antagningspoäng men som inte använt matematik- och fysikprovet för urval har sämre resultat än förra året. Framtiden får utvisa om detta är ett slumpmässigt resultat eller ej.
OECDs PISA-undersökningar används ofta i skoldebatten. Man jämför de svenska 15-åringarnas prestationer med 15-åringar i andra länder. I allmänhet jämför man med medelvärden för samtliga OECD-länder. Då kommer man fram till att Sverige låg bra till år 2000, men att resultaten år 2009 hade försämrats till i närheten av OECD-genomsnittet. Men bilden blir en annan om man jämför med länder med allmänna förutsättningar liknade Sveriges (i första hand de nordiska länderna och Västeuropa). Det görs i denna rapport, som också argumenterar för att PISA inte i första hand skall ses som en tävling mellan de deltagande länderna. Istället bör PISA användas som underlag för fortsatta jämförande studier (benchmarking) mellan situationen i Sverige och den i ett eller flera andra länder. Förslag till sådana studier ges också i rapporten,
Matematikkunskaperna 2010 hos nybörjarna på civilingenjörs-programmen vid KTH. Bearbetning av ett förkunskapstest. (Lars Brandell nov 2010)
En bearbetning av det årliga förkunskapsprovet i matematik för nybörjare på civilingenjörsprogram-men vid KTH. Samma prov har getts sedan år 1997, vilket ger möjlighetet att följa utvecklingen över tid. Huvudresultatet av 2010 års prov är att kunskapsnivån i matematik på årets nya teknologer inte avviker från förra årets. Däremot är den genomsnittliga kunskapsnivå år 2010 betydligt lägre än den var för tio år sedan. Till rapporten.
Högskolornas och universitetens nya kvalitetssystem i ett nordiskt perspektiv (Lars Brandell och Lillemor Kim 2010-08-06)
Rapporten inleds med en beskrivning av slutet på dramat om kvalitetsgranskningen på högskoleområdet. (se rapporten "Spelet om kvalitetsgranskningen....") Huvudinnehållet är en beskrivning kvalitetsäkrinssystemen i våra nordiska grannländer och några slutsatser som man av den kan dra om den nya svenska systemet.
Spelet om kvalitetsgranskningen på högskoleområdet – ett drama i många akter(Lars Brandell och Lillemor Kim 2010-03-12)
Under mer än två år har man arbetat med att bestämma hur ett nytt kvalitetssäkringssystem för den svenska högre utbildningen ska utformas. Det har varit många turer, och än är det inte klart vad som kommer att gälla. Huvudämnet för denna rapport är vad som hänt hittills. Det är i sig en fascinerande process med olika aktörer.Klicka här
Hur långt räcker de nya platserna på läkarutbildningen?(Lars Brandell november 2009)
I denna rapport redovisas beräkningar av dimensioneringen av den framtida svenska läkarutbildningen. Huvudre-sultaten är att de senaste årens utbyggnad till 1330 nybörjarplatser per år är inte tillräcklig.Det behövs en snabb fortsatt utbyggnad till minst 1800 nybörjare om vi i Sverige ska ha en möjlighet att långsiktigt göra oss oberoende av en (netto)import av läkare med utländsk utbildning.
Mera kortsiktigt gäller under perioden fram till år 2016 att examinationen vid de svenska läkarutbildningarna bara täcker runt hälften av behovet av nya läkare.Därför måste den svenska sjukvården under kommande sexårs-perioden 2010 – 2015 rekrytera ett stort antal läkare med utländsk utbildning. Det mesta talar för att denna rekrytering måste vara ännu större än den vi upplevt desenaste åren. Det återstår att se om en så kraftig utlands-rekrytering kan genomföras.
(Lars Brandell okt 2009)
Sedan år 1997 ges vid KTH ett förkunskapsprov i matematik för alla nybörjare på civilingenjörsprogrammen. Testet är detsamma från år till år. Därför kan det användas för att beskriva hur teknologernas förkunskaper från gymnasiet har förändrats under de senaste tio åren. Nu är bearbetningen av 2009 års prov färdig. I år är resultatet något bättre än tidigare år. Men fortfarande är det långt kvar till resultatnivån fråm 1900-talets sista år.
Skolverkets redovisning av resultatet av PISA-undersökningen och den efterföljande debatten ger ibland intrycket av att gälla en tävling eller landskamp. Det handlar mycket om Sveriges placering i konkurrensen med övriga länder, och om vår position blivit bättre eller sämre i förhållande till tidigare PISA-undersökningar.
Men PISA kan också användas som ett led i en benchmarking-process. Då är det viktiga vad man kan lära genom jämförelser med andra länder med goda resultat (och förutsättningar som liknar våra). Detta är utgångspunkten för detta inlägg. Där ges en alternativ beskrivning av PISA-resultaten för naturvetenskap och matematik- Detta leder fram till slutsatser om hur man kan gå vidare för att få ett bättre underlag för vad som bör göras för att förbättra den svenska skolan och dess system.
Varför universitet?(Lars Brandell september 2007.)
Termen universitet har kommit i centrum av debatten om den högre utbildningen och forskningen i vårt land. Det sägs ofta att vi har för många universitet. Samtidigt är det flera högskolor som har som centralt mål att ”bli” universitet. Resursutredningen (SOU 2007:81) gör också i sitt betänkande skillnad mellan universitet å ena sidan och högskolor å den andra. Men varken universitet eller högskola är entydiga begrepp i vårt land. Det finns i realiteten flera typer av universitet, liksom det finns flera typer av högskolor. I rapporten varför universitet som skrevs i september 2007 innan resursutredningen kom med sitt betänkande undersöks den roll begreppet universitet genom åren haft i den svenska högskolepolitiken. Rapporten innehåller också en analys av fördelningen av forskningsintäkterna för de svenska lärosätena (både universitet och högskolor). Den innehåller också en kartläggning av hur dessa intäkter utvecklats sedan år 1997 mätta i fast kostnadsläge.
Men detta som bakgrund ges några förslag till systemförändringar som kan bidra till en profilering av de olika lärosätenas verksamheter. Vissa av dessa liknar de förslag som finns i resursutredningen, andra gör det inte.
|