Nygamla försök till reformer av högskoleantagningen (Lars Brandell 2006-09-08)
I juni preciserade regeringen de nya reglerna för antagning till högskolan. Vissa regler kommer att införas nästa år, men de viktigaste förändringarna träder ikraft år 2010. De ska bl.a. motverka att gymnasister går ett extra år i komvux efter att de slutat i gymnasiet för att höja sina betyg. De nya reglerna är komplicerade. Ett huvudresultat i analysen är att de nya reglerna sannolikt inte kommer att lösa de problem som antagningen ställs inför. Istället är risken stor att mönstret från 1977 kommer att upprepas med successiva ändringar av reglerna allteftersom man upptäcker oväntade och oönskade utfall av reglerna. Analysen innehåller också en diskussion av några fundamentala fel i dagens utformning av betygsantagningen till högskolan.
De generella arbetslivserfarenheternas uppgång och fall (Lars Brandell 2005-08-04)
Enligt regeringens proposition skall från hösten 2007 generella arbetslivserfarenheter inte längre användas vid högskolantagningen. Därmed avslutas en 30-årig period med meritpoäng för generella arbetslivserfarenheter. Det kan vara motiverat att påminna om de olika turerna i hanteringen av arbetslivsmeriterna.
Nya betyg löser inte gymnasieskolans problem. (Lars Brandell 2005-01-08)
Dagens problem i gymnasieskolan beror inte på betygssystemet. Införandet av ämnesbetyg bidrar inte till den fördjupning som eftersträvas.
Privilegium eller rättighet – en ESO-rapport om antagningen till högskolan. (Lars Brandell och Lillemor Kim (Ds 2000:24))
Rapporten bygger på ett antal olika studier utförda under mer en tidsrymd på mer än 20 år. Den innehåller en beskrivning av dagens system för antagning till olika högskoleutbildningar. Utgångspunkten är en analys av hur systemet samspelar med de mål och förhoppningar som de sökande har. Huvudresultatet i rapporten är att dagens antagningssystem
- ger fel signaler till gymnasieeleverna
- bidrar till betygsjakt i gymnasieskolan och onödiga kompletteringsstudier i gymnasieskolan
- använder för få och enbart endimensionella urvalskriterier
- försenar studiestarten för många studenter
- inte är någon garanti för rättvis behandling av vare sig grupper eller individer
- inte har fört oss närmare de mål som varit viktiga argument för systemets utformning
- inte är effektivt vare sig för de sökande, högskolorna eller för samhället i stort
I rapporten betonas också att Sverige behöver en politik för tillträde till högre utbildning. Den bör bygga på sex principer:
- utgångspunkten måste vara de sökandes situation
- till så stor del av högskolan som möjligt bör tillträdet vara fritt för alla behöriga
- de behörigas efterfrågan bör få påverka dimensioneringen av utbildningen
- förkunskapskraven till olika utbildningar måste vara realistiska och flexibla
- urvalsreglerna måst anpassas till den sökta utbildningens innehåll
- antagningsprocessen måste decentraliseras
Ladda ner rapporten (pdf)
Lillemor Kims och Lars Brandells hemsida om högre utbildning och universitetspolitik