Antalet 20-åringar kommer att minska kraftigt de kommande åren. Detta har av vissa tolkats så att antalet studenter i den svenska högskolan kan komma att minska med upp till 25 procent de kommande sex åren. I denna analys visas att det inte stämmer. Det visar sig att de närmaste fem åren kommer istället studenttrycket på högskolan att öka (allt annat lika). (ladda ner rapporten).
I denna rapp ort redovisas beräkningar av dimensioneringen av den framtida svenska läkarutbildningen. Huvudresultaten är att de senaste årens utbyggnad till 1330 nybörjarplatser per år är inte tillräcklig.Det behövs en snabb fortsatt utbyggnad till minst 1800 nybörjare om vi i Sverige ska ha en möjlighet att långsiktigt göra oss oberoende av en (netto)import av läkare med utländsk utbildning.
Mera kortsiktigt gäller under perioden fram till år 2016 att examinationen vid de svenska läkarutbildningarna bara täcker runt hälften av behovet av nya läkare.Därför måste den svenska sjukvården under kommande sexårs-perioden 2010 – 2015 rekrytera ett stort antal läkare med utländsk utbildning. Det mesta talar för att denna rekrytering måste vara ännu större än den vi upplevt desenaste åren. Det återstår att se om en så kraftig utlands-rekrytering kan genomföras (Ladda ner)
Rapporten handlar om den framtida dimensioneringen av sammanlagt nio utbildningar med inriktning mot vård och medicin. Just nu är det balans mellan examinationen och branschens nyrekryteringsbehov. Men redan om några år kommer rekryteringsbehovet att kraftigt överstiga den väntade examinationen om vi inte ökar platserna på utbildningarna. Därför behövs fler nybörjarplatser på i stort sett alla vårdinriktade högskoleutbildningar. Utbyggnaden bör ske snabbt, (helst innevarande år) och måste vara kraftig. För flera utbildningar bör man öka nybörjarplatserna med 50 procent eller mer. Utgångspunkten för rapporten är data hämtade från Högskoleverkets rapport 2006:6 om högskoleutbildningarnas dimensionering.
En kommentar till diskussionen om gymnasielärarutbildningen behöver byggas ut eller ej. Utifrån en demografisk analys blir resultatet att antalet nybörjarplatser på gymnasielärarutbildningarna bör minskas helst redan från hösten .2006
Om 50 – procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18)
Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha börjat högskolestudier vid 25 års ålder. Trots att det var ganska länge sedan som man första gången formulerade målet är det fortfarande en bit kvar innan det nås. Rapporten innehåller både en analys av den hittillsvarande utvecklingen och en diskussion av möjligheterna inför framtiden.. Ett viktigt resultat är att den nu beslutade utbyggnaden på 17 000 platser inte räcker långt för att mera permanent nå 50-procentmålet
I anslutning till de senaste månadernas debatt om det lämpliga i att nu öka antalet platser i högskolan får man ibland ett intryck att debattörerna (på båda sidor) utgår från att Sverige redan nu ligger i täten när det gäller antalet platser vid universitet och högskolor. Så är det inte riktigt. I denna rapport ges fyra diagram (baserade på OECD-data) som jämför antalet unga studenter i Sverige med situationen både i övriga nordiska länder och i ett urval OECD-länder med liknande förutsättningar som Sverige.
Under de närmaste fem – tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de demografiska ramarna. Antalet personer med högskoleutbildning som går i pension kommer att öka kraftigt. Samtidigt kommer antalet ungdomar i högskoleåldern också att öka kraftigt.
Allt detta ändrar förutsättningarna för högskoleplaneringen. I denna rapport redovisas tre diagram som på olika sätt åskådliggör den nya demografiska situation som vi står inför. Utgångspunkten är den senaste tidens debatt om högskolebudgeten för år 2006.
Debatten om man ska satsa på fler högskoleplatser eller om man ska öka ersättningen per plats har varit förvirrande. Beslutet om 3500 nya högskoleplatser kan mycket väl få som resultat att ersättningen per plats ökar. Det allvarliga är att debatten tar bort uppmärksamheten från andra och viktigare problem och utmaningar som det svenska högskolesystemet står inför.
Denna rapport behandlar de yngre studenterna (upp till 30 år) i grundutbildningen i ett kvantitativt perspektiv. Huvudresultatet är att man inte kan slå sig till ro med resultaten av de senaste femton årens expansion av den högre utbildningen i Sverige. Det behövs förstärkningar och förändringar av grundutbildningen vid universitet och högskolor. Denna utveckling bör börja redan nu
Genom åren har man gjort flera försök att anpassa antalet platser på olika högskoleutbildningar efter ”arbetsmarknadens behov”. Resultaten har dock inte varit speciellt lyckade. Rapporten, som baseras på ett seminarium i september 2004 på Högskoleverket, inleds med en historik över hur man under olika perioder sett på dimensioneringsbesluten. Rapporten innehåller vidare en diskussion av de krav som måste ställas på arbetsmarknadsanalyser för att de skall kunna användas som underlag för dimensioneringsbeslut. Det visar sig att det ofta är svårt att ta fram säkra data som är tillräckligt långsiktiga. Slutligen innehåller rapporten en lista över data som kan användas som underlag beslut om dimensionering av dagens högskoleutbildningar
Lillemor Kims och Lars Brandells hemsida om högre utbildning och universitetspolitik