Kategoriarkiv: Högskolepolitik

Förbättrade förkunskaper i matematik vid KTH hösten 2015

På KTH:s civilingenjörsprogram ges för nybörjarna varje år sedan år 1997 ett förkunskapsprov i matematik.    Resultatet i år (2015) är det bästa sedan år 1999. Redan i förra årets prov kunde man konstatera att provresultatet var klart bättre än föregående år (2013). Den förbättringen har fortsatt. Se utvecklingen 1997 – 2015  i ett diagram.

Läs årets rapport här.

Varför universitet?

Varför universitet? (Lars Brandell september 2007)

Termen universitet har kommit i centrum av debatten om den högre utbildningen och forskningen i vårt land. Det sägs ofta att vi har för många universitet. Samtidigt är det flera högskolor som har som centralt mål att ”bli” universitet. Resursutredningen (SOU 2007:81) gör också i sitt betänkande skillnad mellan universitet å ena sidan och högskolor å den andra. Men varken universitet eller högskola är entydiga begrepp i vårt land. Det finns i realiteten flera typer av universitet, liksom det finns flera typer av högskolor. I rapporten varför universitet som skrevs i september 2007 innan resursutredningen kom med sitt betänkande undersöks den roll begreppet universitet genom åren haft i den svenska högskolepolitiken. Rapporten innehåller också en analys av fördelningen av forskningsintäkterna för de svenska lärosätena (både universitet och högskolor). Den innehåller också en kartläggning av hur dessa intäkter utvecklats sedan år 1997 mätta i fast kostnadsläge.

Men detta som bakgrund ges några förslag till systemförändringar som kan bidra till en profilering av de olika lärosätenas verksamheter. Vissa av dessa liknar de förslag som finns i resursutredningen, andra gör det inte.

Kvalitet kontra kvantitet. Högskoledebatten 2005 – 2006

Kvalitet kontra kvantitet. Högskoledebatten 2005 – 2006 (Lillemor Kim SISTER Arbetsrapport 2006:45))

Vad handlar den aktuella pressdebatten om universitet och högskolor om? Vilka deltar och var förs debatten? Rapporten redovisar läget 2005 – 2006, och jämför med tidigare studier samt diskuterar mot denna bakgrund vart utvecklingen är på väg. Analysen bygger på en genomgång av mer än 400 artiklar från svenska tidningar och tidskrifter. (En förteckning över artiklarna finns här.)

Utbildningsvetenskapliga kommittén – en ny aktör i forskningslandskapet

Utbildningsvetenskapliga kommittén – en ny aktör i forskningslandskapet (Lillemor Kim och Ewa Olstedt. SISTER Arbetsrapport 2005.33)

Rapporten redovisar en kartläggning av de tre första årens ansökningar till utbildningsvetenskapliga kommittén och beskriver hur tillkomsten av det nya forskningsrådet påverkat sökandemönstret samt hur ett nytt vetenskapsområde som utbildningsvetenskap gradvis formas i samspel mellan presumtiva forskare inom området.

Forskning om lärande i högre utbildning – en översikt

Forskning om lärande i högre utbildning – en översikt (Lillemor Kim och Ewa Olstedt, Vetenskapsrådet Rapport 14, 2003)

I rapporten, som är utförd på Vetenskapsrådets uppdrag, redovisas hur de undervisningsnära och didaktiska frågorna behandlats i svensk forskning om högre utbildning under perioden 1990 – 2002. Rapporten ger en historisk tillbakablick och redovisar resultatet av en kartläggning av framlagda avhandlingar och beviljade forskningsanslag inom området undervisning och lärande i högre utbildning.

Lika-Olika En jämförande studie av högre utbildning och forskning i de nordiska länderna

Lika-Olika En jämförande studie av högre utbildning och forskning i de nordiska länderna (Lillemor Kim. Högskoleverket rapport 2002:40 R)

Hur går utvecklingen på högskoleområdet i de nordiska länderna Blir vi mer lika eller olika varandra? I vilka avseenden skiljer vi oss åt och vad har det för konsekvenser. Vad kan vi i Sverige lära av grannländerna? Det är frågor som denna rapport försöker besvara genom att granska utvecklingen i Sverige i jämförelse med i Danmark, Finland och Norge.