Hur bra är svenska ungdomar i matematik?

Hur bra är svenska ungdomar i matematik? (Lars Brandell, 2005-02-19)

I slutet av år 2004 publicerades inte mindre än tre olika rapporter som berör kunskapsnivån i den svenska grundskolan. Resultaten var i flera avseenden oroväckande. Två av rapporterna visade att grundskoleelevernas kunskaper i matematik är väsentligt sämre än för tio år sedan. I den tredje rapporten (PISA 2003) jämförde man nivån på matematikkunskaperna i de olika länderna inom OECD1. Den tolkades av många som att Sverige trots allt ligger ganska bra till i ett internationellt perspektiv, även om man i vårt östra grannland, Finland, är ännu bättre.

Den här rapporten bygger framförallt på PISA 2003. Den visar att svenska ungdomars kunskaper i matematik ligger under genomsnittet för jämförbara länder. Inte heller är vi speciellt bra på att ta hand om de svagare eleverna, något som ofta hävdas i debatten.

I rapporten diskuteras också orsakerna till att vi i Sverige inte når de resultat i matematikundervisningen som vi skulle önska. Förklaringen kan inte bara sökas i de besparingar i skolan som gjordes under 1990-talet. Det finns tecken på att kunskaper (i matematik och andra ämnen) uppfattas som mindre viktiga i det framtida samhället. Det förekommer också att man utan grund ser en konflikt mellan skolans kunskapsmål och andra mål (social fostran, värdegrund etc.). Ladda ner hela rapporten.(pdf)

Utbildningsvetenskapliga kommittén – en ny aktör i forskningslandskapet

Utbildningsvetenskapliga kommittén – en ny aktör i forskningslandskapet (Lillemor Kim och Ewa Olstedt. SISTER Arbetsrapport 2005.33)

Rapporten redovisar en kartläggning av de tre första årens ansökningar till utbildningsvetenskapliga kommittén och beskriver hur tillkomsten av det nya forskningsrådet påverkat sökandemönstret samt hur ett nytt vetenskapsområde som utbildningsvetenskap gradvis formas i samspel mellan presumtiva forskare inom området.