Kategoriarkiv: Matematikundervisning i skola och högskola

Förkunskaperna i matematik hos nybörjarna på civilingenjörsutbildningarna vid KTH

Sedan hösten 1997 ges ett matematikprov för nybörjarna på civilingenjörslinjerna på KTH. Det är varje år samma prov som används. Provet innehåller 14 enkla matematiska uppgifter. Knappt hälften (6 uppgifter) är definitioner och räkneuppgifter som kan sägas vara standard i grundskolans och gymnasieskolans kurser. Lösningen av övriga uppgifter bygger också på kunskaper från skolans matematikkurser, men kräver lite mer självständigt tänkande av provdeltagaren.

Proven görs anonymt, men till redovisningen kopplas ett missivblad där studenten ger uppgifter om kön, ålder, matematikbetyg från skolan m.m. Dessa uppgifter används sedan vid bearbetningen av provet.

Resultaten på testet har varierat över åren. Ett diagram  över utvecklingen kan laddas ner här.

De årliga  rapporterna kan laddas ner här

 

Förbättrade förkunskaper i matematik vid KTH hösten 2015

På KTH:s civilingenjörsprogram ges för nybörjarna varje år sedan år 1997 ett förkunskapsprov i matematik.    Resultatet i år (2015) är det bästa sedan år 1999. Redan i förra årets prov kunde man konstatera att provresultatet var klart bättre än föregående år (2013). Den förbättringen har fortsatt. Se utvecklingen 1997 – 2015  i ett diagram.

Läs årets rapport här.

Förbättrade förkunskaper 2014 i matematik vid KTH. ( En följd av 2011 års gymnasieläroplan?)

Läs hela rapporten   här

Resultatet av 2014 års förkunskapsprov i matematik vid KTH är nu klart. Provet har getts till alla nybörjare på civilingenjörsprogrammen sedan år 1997. Det är varje år samma prov som används. Årets resultat är bättre än föregående år och det bästa sedan år 2000, men fortfarande betydligt sämre än åren före sekelskiftet.

Nytt för i år är att cirka en tredjedel av nybörjarna kommer från den nya gymnasieskola som infördes år 2011. Det är i princip de som fyller 19 år under 2014. Resultatet för 2014 års 19-åringar är klart bättre än för 2013 års 19-åringar (som läst i den tidigare gymnasieskolan). Förbättringen har framförallt skett för de kvinnliga nybörjarna. För de manliga 19-åriga deltagarna har förbättringarna skett för de ”svårare” problemkategorierna. För kvinnorna däremot är resultaten för 2014 års nybörjare genomgående bättre än för föregående års nybörjare.

Även för övriga nybörjare (de som inte är 19 år) är resultatet 2014 bättre än föregående år. Men här är ökningen mindre

Det förbättrade resultatet för 19-åringar kan vara en effekt av de nya kursplanerna i 2011 års gymnasieskola. Men det kan också finnas andra förklaringar. Antagningsreglerna har ändrat. De kan ha gjort det ”svårare” för just årets 19-åringar att komma in på civilingenjörsutbildningarna. Den framtida utvecklingen får visa om förbättringen blir bestående.

 

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning ( Lars Brandell 2011 -06-30)

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning ( Lars Brandell 2011 -06-30)

OECDs PISA-undersökningar används ofta i skoldebatten. Man jämför de svenska 15-åringarnas prestationer med 15-åringar i andra länder. I allmänhet jämför man med medelvärden för samtliga OECD-länder. Då kommer man fram till att Sverige låg bra till år 2000, men att resultaten år 2009 hade försämrats till i närheten av OECD-genomsnittet. Men bilden blir en annan om man jämför med länder med allmänna förutsättningar liknade Sveriges (i första hand de nordiska länderna och Västeuropa). Det görs i denna rapport, som också argumenterar för att PISA inte i första hand skall ses som en tävling mellan de deltagande länderna. Istället bör PISA användas som underlag för fortsatta jämförande studier (benchmarking) mellan situationen i Sverige och den i ett eller flera andra länder. Förslag till sådana studier ges också i rapporten. (Ladda ner hela rapporten)

Förkunskaperna i matematik hos nybörjarna på KTH:s civilingenjörsprogram 1997 – 2010 (Lars Brandell dec 2010)

Förkunskaperna i matematik hos nybörjarna på
KTH:s civilingenjörsprogram 1997 – 2010
(Lars Brandell dec 2010)

Förkunskaperna i matematik försämrades under perioden 1997 – 2010. hos nybörjarna på KTH:s civilingenjörsprogram. I denna rapport diskuteras (baserat på  det årliga förkunskapsprovet) om detta kan ha ett samband med de nya läroplaner som infördes hösten 1994 i grundskolan och gymnasieskolan.

Ladda ner rapporten här.

Att lära av PISA-undersökningen

Att lära av PISA-undersökningen  (Lars Brandell 2008-08-02)

Skolverkets redovisning av resultatet av PISA-undersökningen och den efterföljande debatten ger ibland intrycket av att gälla en tävling eller landskamp. Det handlar mycket om Sveriges placering i konkurrensen med övriga länder, och om vår position blivit bättre eller sämre i förhållande till tidigare PISA-undersökningar.

Men PISA kan också användas som ett led i en benchmarking-process. Då är det viktiga vad man kan lära genom jämförelser med andra länder med goda resultat (och förutsättningar som liknar våra). Detta är utgångspunkten för detta inlägg. Där ges en alternativ beskrivning av PISA-resultaten för naturvetenskapoch matematik– Detta leder fram till slutsatser om hur man kan gå vidare för att få ett bättre underlag för vad som bör göras för att förbättra den svenska skolan och dess system. (Ladda ner rapporten)

Hur bra är svenska ungdomar i matematik?

Hur bra är svenska ungdomar i matematik? (Lars Brandell, 2005-02-19)

I slutet av år 2004 publicerades inte mindre än tre olika rapporter som berör kunskapsnivån i den svenska grundskolan. Resultaten var i flera avseenden oroväckande. Två av rapporterna visade att grundskoleelevernas kunskaper i matematik är väsentligt sämre än för tio år sedan. I den tredje rapporten (PISA 2003) jämförde man nivån på matematikkunskaperna i de olika länderna inom OECD1. Den tolkades av många som att Sverige trots allt ligger ganska bra till i ett internationellt perspektiv, även om man i vårt östra grannland, Finland, är ännu bättre.

Den här rapporten bygger framförallt på PISA 2003. Den visar att svenska ungdomars kunskaper i matematik ligger under genomsnittet för jämförbara länder. Inte heller är vi speciellt bra på att ta hand om de svagare eleverna, något som ofta hävdas i debatten.

I rapporten diskuteras också orsakerna till att vi i Sverige inte når de resultat i matematikundervisningen som vi skulle önska. Förklaringen kan inte bara sökas i de besparingar i skolan som gjordes under 1990-talet. Det finns tecken på att kunskaper (i matematik och andra ämnen) uppfattas som mindre viktiga i det framtida samhället. Det förekommer också att man utan grund ser en konflikt mellan skolans kunskapsmål och andra mål (social fostran, värdegrund etc.). Ladda ner hela rapporten.(pdf)

Räcker kunskaperna i matematik?

Räcker kunskaperna i matematik?  En rapport av Högskoleverkets bedömningsgrupp för studenternas förkunskaper i matematik. (Högskoleverket 1999).

Högskoleverket fick i mars 1998 ett uppdrag att utreda och analysera de krav som ställs inför högskolestudier i matematik. Arbetet gjordes av en bedömningsgrupp bestående av lärare från gymnasieskolan och högskola. ordförande var professor Torbjörn Hedberg. Som gruppens sekreterare tjänstgjorde Lars Brandell.

Bedömningsgruppen konstaterade att behovet av kunskaper i matematik kan väntas öka i framtiden. Det gäller alla medborgare och inte enbart de som skall ägna sig åt studier i naturvetenskap och teknik. I rapporten föreslogs en rad åtgärder som tillsammans skulle kunna förbättra resultatet av matematikundervisningen.  Det var åtgärder som krävde engagemang från många berörda nivåer. Det gällde matematiklärare i skola och högskola; det gällde elever och studenter, men också skolledningar och skolhuvudmän, högskoleinstitutioner och högskoleledningar. Det gällde inte minst de centrala myndigheterna liksom regering och riksdag. Möjligheten till framgång för ett förändringsprogram berodde bl.a. på om dessa aktörer kunde fås att dra åt samma håll. Ladda ner hela rapporten.(pdf)